Vi dömer andra människor hela tiden. På ytan för hur de ser ut. För vad de säger. Hur de säger det. Och framför allt för vad de gör och inte gör. Men det vi glömmer är att ju mer vi dömer andra desto sämre mår vi själva. För dömande tankar funkar sällan enkelriktat.

Dömer du andra dömer du oftast indirekt dig själv lika mycket.

Du ska få en hemuppgift denna vecka. Lägg märke till varje gång du dömer andra eller dig själv i tanken. Du ska inte värdera eller döma (!) den tanken i sig, bara registrera och medvetandegöra den. Fråga dig också hur dina känslor påverkas varje gång du dömer någon.

Nästa steg blir att försöka förstå de du möter.

Alla människor har en unik historia. En historia som färgar varje beslut de tar. Varje relation de har. Och varje mål de har. Deras erfarenheter kommer att påverka vilka dem är. Och hur de väljer att handla i livet.

Så döm inte andra för snabbt. Du har ingen aning om vad som format dem till det de är i dag.

För mig är det just andras berättelser och livserfarenheter som fascinerar mig i varje möte med en ny människa. Varje gång jag får ta del av en ny detalj berättat av en annan människa är det som att en dörr öppnas och jag släpps in ett steg närmre deras innersta jag. Jag får ta del av saker som döljer sig under ytan. Detaljer som är viktiga för att förstå helheten – hela deras person. Det är magiskt. Och det ger ofta så många förklaringar till varför de är dem som de ändå är.

Att så många glömmer eller bortser från att alla människor har en unik historia är för mig oförklarligt….

… Men å andra sidan, deras historia förtäljer nog också exakt varför de gör just det…