”Olyckligt kär” som begrepp kan betyda oändligt många saker. Och tacklas också på helt olika sätt beroende på vem du frågar.
Det kan t.e.x. handla om:
* Att du är kär i någon som inte är kär i dig (så klart en av de vanligaste orsakerna!).
* Att du är i en relation som är destruktiv och därför saknar äkta lycklig kärlek.
* Att du är hemligt kär i någon som inte vet om det, och du vågar inte berätta.
* Att du är kär i någon som är ouppnåelig (alltifrån en kändis till kanske din kompis fru/man etc).
Oavsett så är känslorna oerhört tyngande. Och det värsta av allt är att många anser att det är rätt tabubelagt fortfarande, det vill säga de skäms över att de mår dåligt på grund av en sån ”liten sak”.
Olycklig kärlek kan medföra en stor känslostorm, oftast negativ, och ibland leda till viss ångest. Många sjukskriver sig från jobbet eller skolan, kanske får svårt att äta eller sova, tappar lusten till att hitta på saker och stänger in sig. Men… de ljuger om anledningen ibland.
Är vi fysiskt sjuka, typ bryter benet eller får en allvarlig sjukdom, är det på något sätt legitimt att säga att vi mår dåligt och sjukskriva oss, men när dte kommer till psykiska besvär blir det plötsligt pinsamt.
Olycklig kärlek..
.. kan absolut framkalla psykiska besvär. Det vet vi alla som nån gång mått sådär riktigt fruktansvärt illa av att inte få uppleva den kärleken som vi suktar efter just nu,
Jag har varit olyckligt kär många gånger. Och mått väldigt dåligt av det, på alla sätt som jag beskrev ovan faktiskt. Det är hemskt! Men det som är ännu hemskare är att vi ofta håller det inom oss, för att vi skäms kanske? För att vi inte vill säga att vi mår dåligt av en sån ”skitsak” och för att vi inte vill att det ska framstå som att ingen vill ha oss.
Det bästa sättet att tackla det, till en början, är att prata om det. Sätta ord på vad vi känner. Försöka be en vän, eller kanske en coach/terapeut/kurator om stöd och hjälp för att gå vidare t.e.x eller i alla fall ha nån att luta sig mot den första tiden… för det behövs!
Det värsta man vet är att i det läget höra:
– Det går över!!
Så, du som vän… säg aldrig det! När vi mår sådär dåligt vill vi inte höra att det går över, vi vill bara bli lyssnade på, får prata av oss, gråta ut, älta… vältra oss i sorgen. En sak att tänka på bara..
(Foto: sxc.hu)
2 comments. Leave new
Hej!!
Jag är en tjej på 12 år som är olyckligt kär… Jag vet inte vad jag ska göra! Han är ett år äldre än mej så vi har liksom aldrig pratat. Jag har skickar sms till honom anonymt o jag mår jätte dåligt för det just nu! Jag somnar med en klump i magen varje kväll för att jag är kär i honom som då inte kommer bli kär i mej… Jag orkar inte längre! Just nu ligger jag på min säng med spräng fyllda ögon av tårar! Hjälp mej snälla!! ;(
Hej!
jag är en glad kille på 38 år som jag jobbat med en kvinna nästan samma ålder som mig där jag har blivit olyckligt kär i henne . jag skäms över att detta har hänt och vågar inte tala om det för nära kära exp vänner familj.
jag trodde inte sånt kunde komma inom arbetet eller och där man har träffas lite utan för arbetet som privat person i detta fall . Det är mycket fruktansvärt att må så här.
som person . får försöka att glömma henne och se fram åt i livet .
Vi vara bara vänner som man jobbade i inom samma yrke lite svårare att tala om vissa saker i detta ärende .