1. Jag vill ha tillbaka mitt ex!
Hej Jacqueline,
Jag är en kille på 20 år som har följt din blogg ett tag nu och tänkte höra om du kunde hjälpa mig med ett minst sagt jobbigt läge.
För ca ett halvår sedan så kom jag hem från lumpen pga en rygg skada. Jag och min flickvän undrade då vad vi ville göra med livet nu, hon hade haft tankar på att åka till London för att gå en bartenderkurs i januari. Detta tyckte jag lätt som en underbar ide, och jag vill också åka på denna. Dock hade jag inga pengar att tala om, jag hade dock turen att få ett jobb i Norge och åkte dit för att tjäna pengar. Vi pratade dock ofta med vaandra och allt var bra. Efter jul åkte hon till London och jag till Norge.
Under denna tid så pratade vi över telefon och skype. I mars började min bartenderkurs i London och en vecka innan jag ska komma dit till henne säger hon att hon saknar mig, detta får mig såklart att tro att även om allt är lite jobbigt så kommer vi att reda ut det. Eftersom vi har haft två helt underbara år tillsammans. Men när jag väl kommer dit så säger hon att hon vill göra slut. Hon säger att magin försvann och att vi har tjafsat så mycket tiden vi varit ifrån varandra så hon är inte säker längre.
Men min kurs börjar och jag stannar i London och hoppas verkligen att hon ska ändra sig. Nån dag efter får jag reda på hon har blivit ihop men en ny kille som hon gick kursen med, detta gör så klart så hemskt ont.
Träffar henne en månad senare och hon bryter ihop i tårar och säger att hon vill ha kvar mig i sitt liv och att hon fortfarande älskar mig mer än någon annan på jorden, dock som vän. Och jag sa att jag skulle försöka vara där för henne.
Men just nu är det en del av mig som vill ha tillbaka henne och en del som inte vill det. Har börjat komma över henne så smått tror jag. Vet inte riktigt vad jag ska gör just nu dock, och undrar om du har några råd, tips, ideer? Jag vill gärna höra vad du tror om allt som har hänt? Jag är fortfarande i London och planen är att stanna här i minst ett halvår, inte för hennes skull utan för min egen.
Tack snälla
/Viktor
Jacqueline Joo svarar:
Hej Viktor,
Jag förstår att din situation är krånglig men egentligen finns det tyvärr inte så många svar att ge dig. Ni var kära, hade det bra men delade på er och valde att leva på varsitt håll i olika länder under en period – och hon valde att gå vidare. Ni är båda unga och har inte testat livet än, vilket är viktigt innan man binder sig för gott.
Jag förstår att det gör ont att hon träffat en ny, det är alltid hemskt att få reda på och än värre när du åkte till London med tron om att det fortfarande var ni. Men du gjorde rätt som stannade kvar tycker jag! Nu har hon gått vidare och så ska även du. Fokusera på din karriär och försök komma över henne (precis som du säger att du börjat göra).
Däremot tycker jag inte att du ska ställa upp på att alltid finnas där för henne som vän. Det försvårar det för dig att gå vidare till 100 procent och hitta en ny tjej. Bryt kontakten för ett tag, red ut dina tankar och om du känner att du är helt säker på att du inte vill ha tillbaka henne som flickvän då kan ni bli vänner. Men det är ego av henne att först dumpa dig, sen hitta en ny men ÄNDÅ kräva att du ska ställa upp för henne. Så funkar inte livet. Man gör val och får ta konsekvenserna därefter. Hennes är att hon förlorar dig som vän – för ett tag framöver i alla fall. Och på den punkten måste du vara hård, om du vill må bra i dig själv.
2. Han säger att han inte vill binda sig – kan han ändra sig?
Hej Jacqueline,
Jag har ett dilemma och skulle behöva lite råd. Jag har börjat gilla en kille som jag träffat genom gemensamma vänner. Vi har träffats ett antal gånger, strulat med varandra några gånger på fyllan. Jag har börjat fastna för honom mer och mer och han verkar inte helt ointresserad.
Problemet är att vi bor ca 6 timmar ifrån varandra men kommer ursprungligen från samma stad så vi har samma vänner mm.
Jag skickade ett sms till honom häromdagen där jag berättade att jag hade börjat få känslor för honom. Han skrev tillbaka att vi bodde för långt ifrån varann och att han ska ut i sommar och resa så han vill inte binda sig eller ge mig falska förhoppningar. Men han ville ändå gärna träffa mig igen och bjöd upp mig till Stockholm en helg om jag fotfarande skulle vilja komma.
Så frågan är vad jag ska göra?
Jag brukar alltid kämpa tills jag får det jag vill ha. Tror du han känner något eller är jag helt ute och cyklar?
Kram S.L
Jacqueline Joo svarar:
Hej S.L,
Det där är, i mina ögon, rätt lätt dessvärre. Han säger att han inte vill binda sig av en enkel anledning: han vill inte binda sig! Och han kommer med största sannolikhet inte att ändra sig heller – i alla fall inte den närmsta tiden.
För dig finns det två vägar att gå:
1) att du bara träffar honom som han vill, utan krav (dvs mest på fysiska grunder än psykiska) och väntar ut honom, något som kan ta lång tid och inte garanterar att han faktiskt blir kär i dig i förlängning och du riskerar ett brustet hjärta eller…
2) du tar honom på hans ord och funderar på om det “verkligen är värt det?” och tänker på hur din framtid blir om du slänger dig in i någon låtsasrelation som du kanske blir känslomässigt engagerad i men där allt enbart är på hans villkor.
För mig är valet enkelt. Jag väntar inte ut någon, jag har aldrig trott på det. Vill han inte ha mig nu lär han inte vilja det sen heller och då är det faktiskt hans förlust. Så jag hade valt nr 2, vänt mig om och gått vidare på jakt efter nån ny som faktiskt förtjänar mig och som är redo att älska mig redan i dag.
Så tänk noga nu : )
3. Jag stör mig på hans fel och brister!
Hejsan!
Såg dig på Vakna med The Voice och hoppas att du ska kunna råda mig ang. ett problem jag har.
Från fem månader träffade jag en väldigt snäll kille men som jag ändå inte kunde förmå mig att vara tillsammans med. Han var utseendemässigt inte min drömpojkvän så att säga och höll dessutom på med droger innan han träffade mig, uppförde sig inte särksilt väluppfostrat och bodde rätt skitigt. Varenda liten sak hos honom störde mig.
Jag är själv inte perfekt jag heller. Alla har sina brister, det vet jag. Det sägs att det man ogillar hos en annan människa är det man ogillar hos sig själv och jag har funderat mycket på om så kan vara fallet men så är det inte.
Att han var min motsats förstod jag ganska snart men jag kunde ändå inte ge upp det som jag gillade hos honom – att han hade det största hjärtat nånsin bland annat. Hade jag kunnat blunda för alla hans små ”fel” och brister så skulle det kunnat fungera. Men jag är inte en sån som blundar – jag är den som skakar på huvudet och sticker.
Jag förstår att jag aldrig kommer möta en kille som motsvarar min bild av den perfekta mannen och vill därför gärna få lite tips på hur man ska kunna ignorera små felen som stör en så mycket.
Vad finns det att göra/säga? Och hur ska jag själv lyckas sluta döma folk för allt de gör (eller inte gör)? Jag är tacksam för även det minsta lilla svaret.
MVH Simona
Jacqueline Joo svarar:
Hej Simona,
Jag tycker inte att det är fel av dig att sluta dejta den här killen. Du kan uppenbarligen räkna upp en massa saker du inte gillar med honom – men desto färre som du faktiskt gillar. Det räcker. Man kan inte vara tillsammans med folk bara för att vara snäll (eller för att du tycker att han är snäll) det måste finnas passion, gnista, känslomässig förståelse och att ni möts på en intellektuell nivå och trivs i varandras sällskap. Att du börjar med att störa dig på tusen saker hos den du dejtar är inget bra sätt att börja ett förhållande på.
Alla är vi dömmande till och från men det är inte alltid fel. Nej, du ska kanske inte sluta dejta någon för att du tycker han tjänar dåligt, eller inte har rätt vänner ect. etc men det är viktigt att du är överens med dig själv först vilka egenskaper/materiella attribut som du prioriterar hos en kille.
Tycker du att det är viktigt att han bor fräscht och klär sig bra så är det OKEJ att säga “nej, det funkar inte för mig att vara ihop med honom för han bor smutsigt”. Du bestämmer över ditt liv och du ska inte bli ihop med någon som känns fel för dig. Och som du skriver så “är ingen perfekt, inte jag heller” så du är en smart tjej som inte behöver en uppläxning om att ingen faktiskt är perfekt – det vet du ju redan!
Självklart ska du inte påpeka alla hans fel och brister direkt till honom (för det sårar mer än gör nytta) men kanske ska du i stället ta dig en funderare på varför du faktiskt gillar honom och valt att hänga med honom under så långt tid som fem månader? Väger hans goda hjärta över allt du stör dig på hos honom så försök bortse från bristerna och skapa en relation utifrån det – men innerst inne så skulle jag själv aldrig kunna göra det om det gått så långt som du beskriver det.
Det är i början av förhållandet du oftast älskar din partner oavsett vad han/hon gör och därefter du brukar störa dig på saker med tiden. Men hatar du allt han gör redan från starten har jag bara ett råd att ge dig: Hitta en ny!
4. Vill han bara vara vän med mig eller är han intresserad?
Hej Jacqueline!
Såg dig på Vakna med The Voice och kollade in din blogg. Sjukt bra!
Jag träffade nyligen en kille jag kände när jag var liten, men som jag tappat kontakten med, genom gemensamma vänner. För någon dag sen tog vi en fika han och jag, med en av våra vänner också.
Vi snackade ganska mycket och hade roligt. Efter så sms:ade jag honom nåt random och sen när vi sms:at ett tag skrev han att han tyckte de var kul när vi fikade. Grejen är att jag inte kan tolka om han bara vill vara vän eller inte eftersom han är genomgod mot alla.
Finns de något sätt jag kan ta reda på de utan att vara ”to obvious”?
xoxo tack för en bra blogg!
Jacqueline Joo svarar:
Halloj,
Låter som att du är lite rädd för att hamna i kompisfacket – och jag förstår dig. Det är väldigt svårt att dra gränsen på ett tydligt sätt som inte är för uppenbart.
Men om jag vore du skulle jag föreslå en enskild dejt bara du och han, utan någon av era gemensamma vänner. När ni ses nästa gång, ta honom lite avskilt och säg att du gärna skulle vilja ses, bara du och han i helgen och kolla om han är med på det? Känns det lite jobbigt så kan du ju alltid fråga samma sak i ett sms bara.
Glöm inte att i alla fall vara tydlig med att du vill ses bara ni två och föreslå något lite mer ”dejtigt” som en middag eller liknande så fattar han säkert piken. Är han på då är det bara att köra, och om han inte är det så har du inte gjort bort dig, så länge du lägger fram det lättsamt, för killar analyserar inte hälften så mycket som vi gör.
”Friskt vågat – hälften vunnet” är mitt favorituttryck, så visa på lite mod nu så ska du se att det säkert går bra!
Lycka till!