…så glömde jag mitt ”barn”. Ja, denna blogg. Den har varit som mitt barn de senaste 5 åren och jag har aldrig glömt att blogga en enda dag, inte omedvetet. Så hände det plötsligt.
Jag vaknade upp imorse och den första tanken som slog mig var:
”Men, alltså, bloggade jag i går?”
Svaret blev: Nej! Det gjorde jag ju visst aldrig. Jag hann inte. Dagen var så full och jag hade inte en enda minsta minimal tanke på bloggen. Hur kunde det trilla ur mitt minne?
Jag är förvånad. 🙂
Ska nog gå och köpa den här boken som jag tänkt köpa ett tag nu och se om det finns några ledtrådar där i.
