Om man har dejtat ett längre tag och börjar tröttna på att aldrig hitta just den där speciella personen som kan passa bra in i ens liv blir man också oftast ganska kräsen. Med det kommr även att man lätt dömer folk för fort – både efter vad de säger och hur de beter sig – redan under första dejten kanske.

Men det är ett stort misstag.

Jag var likadan ett tag. Efter en timme kunde jag känna att ”nej, det där som han sa nyss, det passar inte in med vad jag tycker om den saken så honom vill jag inte träffa igen!”. Med den inställningen blev det en jäkla massa engångsdejter som aldrig blev till en nummer två. Jag sållade – och dömde – för fort helt enkelt.
Vad ledde det till?

Att jag aldrig hittade någon. Alltid var det nåt killarna sa som inte föll mig i smak.

När jag träffade D hade jag börjat få en hel del självinsikt och börjat tänka om i min dejting. Och tur var väl det, annars kanske det inte hade blivit en dejt nr 2 i det fallet heller.

En sak som är viktig för mig och framtiden är att jag vill ha barn, minst 2 men kanske även 3. Så på vår första powerwalk-dejt frågade jag D lite försiktigt:

– Hur ser du på barn i framtiden och sådär,.?

– Hmm, jag vill inte ha några barn alls tror jag.

– Nehe.. okej…

Jag tänkte genast ”en kille som inte vill ha barn?!!! varningsklocka!! det här går inte Jackie!” men bestämde mig för att inte döma honom efter en enda mening. Det var ingen idé att luska vidare just där och då utan jag avvaktade lite och tre-fyra dejter senare tog jag upp det igen:

– Du sa förut när vi sågs första gången att du aldrig kunde tänka dig att skaffa barn, det lät rätt hårt, men det kanske är så du känner inför det? Eller?

– Jaha, oj sa jag? Ja det lät nog rätt hårt, jag ser det inte som så. Snarare så att jag inte haft det tänket ännu så mycket under åren, men när jag tänker efter nu så.. självklart vill jag ha barn med RÄTT tjej, inte annars dock. Alltså jag vill inte ha barn bara ’för att’ utan för att jag vill bilda familj med den person jag älskar.

– Okej, så då var det bara en snabb reaktion sist då, på min fråga?

– Ja, den satt nog bara inpräntad sen innan tror jag… men jag vill visst ha barn, det har jag alltid tänkt innerst inne, så snart jag är redo.

D leker med min brorsdotter Amanda.

I dag när vi pratar om barn är D jätteöppen och sugen och kan inte tänka sig ett liv utan barn. Men tänk om jag hade dömt honom för snabbt, där och då, på grund av hans svar på min enkla fråga under första dejten? Då hade vi inte suttit här i dag 🙂