”Jacqueline Joo – vem är du egentligen?”

Bra fråga! Vem fasiken är jag egentligen? Jag får ofta frågor om vem jag är och hur jag har hamnat här. Och varför jag valde att börja jobba med relations-och singelcoaching och nätdejting-profilering. Så DET tänkte jag berätta nu.

Men först… tänkte jag berätta två glädje ämnen i dag. Ja, jag blir glad av små saker, för att jag väljer att hylla just detaljerna i vardagen.

1. Jag gick förbi den här underbart söta lilla hundvalpen på väg hem från Vaknas studio imorse.

Och blev ännu gladare när jag upptäckte att lilla metallgrejen nere i högra hörnet såg ut som ett hjärta om man kollade snabbt på bilden! :)

2. Jag har äntligen på mig mina nya fina rosa sneakersi dag! Love them!

Nog om lyckorus, tillbaka till mig.

Här är en av de absolut vanligaste frågorna jag ofta får:

Hur har hela din karriär sett ut – och hur kom du på att du ville bli relationscoach?

Många säger alltid att de haft en dröm om sitt yrke sedan barnsben, det håller jag dock inte med om. Min passion för relationer har utvecklats år efter år – och egentligen hamnade jag mer eller mindre här av en slump. Men en slump som jag älskar att jag hamnade mitt i!

Först tänkte jag bli jurist och läste på juristlinjen på Stockholms universitet.

Sen sket jag i det, det var för tråkigt och osocial för mig, så jag stack utomlands och pluggade spanska i Barcelona en termin, och betade därefter av alla ”klassiska” jobb jag faktiskt hade drömt om som liten när jag kom hem.

Jag jobbade som servitris. Som högstadielärare. Som butiksförsäljare i en klädaffär. Som innesäljare över telefon. Som säljare ute på fält. Som sekreterare. Som ekonomiassistent. Och däremellan började jag att läsa journalistik. Det var mycket roligare och jag kände att jag hade ”hittat hem”.


Jag på Kaggeholms folkhögskola där jag läste journalistik, layout och foto. En av mina tre journalistutbildningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag gjorde praktik på lokaltidningen i Enköping, som modeskribent på herrmagasinet Café, och även OTW, ett stort produktionsbolag som gör kundtidningar. Därefter jobbade jag på lokaltidningen och började utveckla mitt frilansande. Jag startade min blogg I date Joo 2009 och fick plötsligt massa erbjudanden. Men jag valde själv att gå till Cosmopolitan eftersom jag allra helst ville skriva om relationer.

Varför just relationer då?

Jo för det är så komplext. Ingen relation är den andre lik. Men problem och mönstren går ofta igen. Jag hade länge funderat, analyserat och läst otaliga böcker om psykologi, personlig utveckling och relationer. Och plötsligt hade jag massa kunskap som folk var hungriga efter.

Samtidigt som jag enbart skrev dejting och relationer för Cosmopolitan utsåg de mig till deras relationsexpert online. Jag fick oerhört många mejl. Och det var då jag insåg, det roligaste jag visste var ju att få lära känna folk på djupet, höra om deras innersta tankar, rädslor och lyckokänslor! Och bidra till deras utveckling. Så jag utbildade mig till coach.

Jag är en äkta entreprenör i själen, eftrsom jag startade mitt första ”bolag” som 5-åring. Ja, inget registrerat sådant dock…haha. Men jag köpte och sålde godis till mina syskons vänner, grannar och familj, med 100 % vinst. :) Några år senare hade jag en egen firma som jag döpte till JJ fixar allt som t.o.m hade en egen prislista utskriven. Då var jag 8-9 år. Firman bestod i att göra allt fix i hemmet. Allt från att kamma mattfransarna (hahaha va!) till att dammsuga eller plocka ut disken åt mina syskon på deras diskdag. Jag var inget dumt barn inte :)

I dag driver jag egen verksamhet på 100 procent, både nätdejting, coaching och frilansskrivande. Och som du vet håller jag även föreläsningar, kurser och jobbar för Vakna och Spraydate. Och jag älskar det! Men än är jag inte klar, jag har lång väg att gå och ska samla på mig fler utbildningar och kurser. Jag torr aldrig att man blir mätt på kunskap.

Det jag alltid är noga med är att berätta var i min kompetens ligger. Jag jobbar inte med folk som har upplevt trauman eller mår psykiskt dåligt (dessa skickar jag vidare till psykologer) utan jobbar med folk som vill utvecklas framåt och hitta nya tankesätt. En fråga jag ofta får i mejl från nya klienter är:

”Kan du hjälpa mig med det här dilemmat?”.

Då svarar jag alltid ”jag kan inte hjälpa dig att lösa det, men jag kan hjälpa dig med att komma fram till en lösning – resten får du göra själv”. Jagtalar aldrig om för nån exakt vad de ska göra. För som sagt, det hjälper inte förrän du säger det till dig själv!

Jag kan heller aldrig göra något åt någon annan, bara du kan utvecklas inom dig själv och skapa det liv du alltid drömt om! Vill du lära dig att kommunicera är det små saker du kan träna på som jag kan guida dig igenom, men jag kan inte sköta snacket åt dig!

Och ibland är min hjälp enbart ett lyssnande öra. För stöttning och pepp kan vi alla behöva i vardagslivet, oavsett hur lyckliga vi är.

Så relationscoach är jag, men egentligen jobbar jag med allt som har med människor att göra. Och du behöver inte ens ha ett problem för att gå till en coach, du kanske bara vill vidga dina egna vyer lite! Då finns jag här för dig :-)

(Foto: sxc.hu)

Leave a comment

Så blir du omtyckt – av vissa! – var förra veckans ämne i Vakna med The Voice

Och dessa klipp kan du se här. För du, det är viktigt att du inser att du kommer ALDRIG att bli älskad av ALLA. Så det är inget du ens ska försöka sträva efter! För hur mår du då egentligen, när du bara vill vara alla andra till lags konstant? Risken finns att du tappar dig själv på vägen.

Del 1

Del 2

Och morgondagens ämne är en spin off på förra veckans ”att bli omtyckt”- lista. Inget mindre än:

Så lär du dig att älska dig själv

– 5 steg i rätt riktning!

Det är inte lätt att älska sig själv om man inte tränat på det och fortsätter träna varje dag livet ut.
Och jag har så klart inte det självklara svaret för hur just Du ska börja lära dig att älska dig själv, men en egen lista du kanske kan hämta inspiration ifrån!

Så vi ses på Kanal 5 och hörs i 105.9 på Vakna med The Voice imorrn bitti, kl. 8.30.

Kram till Dig

 

Leave a comment

Sista chansen – vill du bli bättre i din dejting?

För dig som eventuellt missade vår förra kurs i mars har du nu chansen igen. På onsdag kväll kl.19-21 kommer jag och Dennis att hålla vår föreläsning och dejtingkurs:

Varför har jag inte träffat den rätta än?

Vi går igenom alltifrån personliga erfarenheter, psykologi och tankesätt till konkreta övningar och tips för hur du ska bli proffs på raggning, dejting och att skapa nära relationer.

När?: Ons 23:e maj kl. 19-21
Var?: Hotel Oden, 7 tr, Odenplan, Stockholm (Lokalen är tyvärr ej handikappanpassad)
Pris?: 249:- (Gå 5 till priset av 1 – så passa på och ta med en eller flera vänner och dela på anmälningsavgiften!)

Läs mer om kursen och anmäl dig här på dejtingkurs.se

Såhär lät omdömena från deltagarna på förra kursen:

”Ni tog upp massa bra saker som får en att tänka utanför sin egen ”bubbla”. Dessutom var ni genuina och lätta att lyssna på.”

”Det var massa konkreta händelser jag kunde relatera till, jag är supernöjd! Och så var det ett trevligt event”

”Jag är väldigt nöjd! Ni hade ett varierande material och bra samspel.”

”Den här föreläsningen vill jag verkligen rekommendera till andra.”

”Många intressanta ämnen och maxat innehåll!”

”Jag ska ta till mig allt – och börja tänka rätt!”

”Det var bra med övningar, det gör att man kommer ihåg bättre.”

”Jag fick många nya synvinklar, det var jättekul att ni höll detta. Det behövs!”

”Klart värt pengarna!”

Läs mer om kursen och anmäl dig här på dejtingkurs.se

Leave a comment

Jag och D njuter på landet – ute på Vindö

Just nu håller jag på och samlar in ny energi för att orka med en fullspäckad kommande arbetsvecka. Och tänkte dela med mig av min helg här ute so far. Jag behöver inte säga mer, utan låter bilderna tala för sig själva. :)

Fredag kväll:

Vi kom hit lagom till solnedgången. Hällde upp ett glas rosé…

…och började att spela kort!

Eftersom jag är en jäkel på att läsa böcker har D också börjat göra det. Kanske har jag inspirerat honom eller så läser han bara för att han tycker jag är så tråkig att prata med? :) Nä, det förstnämnda hoppas jag på i alla fall!

I alla fall, han beklagade sig över att hans bok Svensk maffia fortsättningen snart var slut i torsdags. Så jag smög ut och köpte en ny bok åt honom som en liten överraskning – och smugglade med mig ut hit.

Jens Lapidus nya, Livet deluxe. Han blev jätteglad! :) Och det bästa av allt var att presentpåsen var täckt av små…

…söta kryp som är kära!!! <3 :)

Lördag:

Bra start på dagen, lyxfrukost!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riktigt varmt här i dag – så bikinin åkte på! Jag kan behöva lite färg :)

Ett magiskt skepp seglade förbi…

Och till lunch blev det klassisk grillning nere vid strandkanten. Nu är vi mätta och belåtna och tänkte ta en långpromenad och sedan värma upp den riktiga grillen inför kvällens middag!

Hoppas du njuter av lördagen, liksom jag!

Kram till Dig

2 Comments

Några kloka ord från Isabella

Bokslukare som jag är läste jag Isabella Löwengrips senaste bok Isabellas hemligheter häromdagen. Och jag gillade särskilt den här sidan:

Tänk om alla hade den här senaste inställning jämt? Tyvärr så är det inte enbart ungdomar som tänker som Isabella beskriver att hon gjorde när hon var yngre. Många äldre människor tänker exakt likadant. Det handlar sällan om ålder, det handlar om personlighet.

Jag är oerhört glad att Isabella tänker sunt nuförtiden och önskar att alla tänkte så egentligen.

Jag har sagt det förr men det tål att säga igen:
Dejting handlar inte om att hitta någon som ska GÖRA en lycklig – eller att leta efter ett GODKÄNNANDE från den andre personen som bedömer en.

Äkta relationsskapande handlar om att DELA med sig av sin egen inre lycka – och få en möjlighet att skapa ännu större lycka tillsammans – och att leta efter en person som PASSAR mig och som får mig att må bra.

Ha en härlig fredag nu – i kväll bär det av till landet för min del. Du får se bilder imorrn :)

KRAM

Leave a comment

Vad får dig att må bra? Och hur ofta gör du det?

Vi är suveränt duktiga på att göra massa ”måsten” och saker vi egentligen inte vill. Men bortprioriterar det vi faktiskt älskar att göra – det som ger oss energi. Varför är det så?

Jag lunchade med en underbar vän, N, i går. Hon berättade att hon varit i stallet och ridit, något hon inte gjort på hur länge som helst, fast hon är en gammal hästtjej.

– Jackie, det var underbart! Alltså heeeelt underbart!!! Jag hade glömt hur känslan kändes när man satt på hästryggen och bara följde med.

Hennes ögon tindrade och hela hon utstrålade sån enorm energi bara hon berättade en sån ”simpel” sak att hon varit i stallet en hel dag. Jag kontrade efter ett tag:

– Det låter som du mår riktigt bra av att rida, frågan är då, varför gör du inte det oftare?

Och det blev tyst. Ja, varför gör vi egentligen så sällan alla de där sakerna som ger oss kickar?

Några som är bra på att prioritera sånt är extremsportarna. Jag känner några, och har dejtat en hel hög med andra. Så fort de får en ledig stund kastar de sig iväg och gör sin aktivitet. ”För att samla energi och få adrenalinet att pumpa”, brukar de säga. Och det är ju kanon! (så länge det inte går till överdrift, men det får bli ett annat inlägg!)

Visst, att rida är inte alltid så billigt och att köpa en egen häst är så klart inget min vän N kan gå och göra bara sådär. Men, somehow somewhere går allt att lösa på nåt sätt. Man får höra sig för och kontakta folk som kanske i slutändan vill ha  lite avlastning. Allt går, om man vill! Hon var ju där i stallet häromdan, så vad säger att hon inte kan få komma tillbaka lite fler gånger?

Jag får energi av att:

* åka till landet och läsa massa underbara böcker (tänkte jag göra imorrn-sön!)
* spela spel eller testa nya grejer och sporter med min älskade D
* ta en heldag med shopping, fika och spa med min fina mamma
* mysa med mina syskon och syskonbarn en dag i deras trädgård
* träffa tjejgänget och bara spy yr mig lite skit och samtidigt ta en drink eller sluka en enkel macka
* sitta ensam i sängen, med mobilen i hand och spela Rumble (adda mig: Jackiejoo :) )
* titta på roliga tv-serier, gärna med fokus på relationer
* träffa nya människor som inspirerar mig över en lunch (därför bokar jag såna ofta!)

Frågan är, vad får Du energi av och hur ofta hämtar du in den?

Börja planera in solsken i livet – så blir du gladare!

Amanda, min brorsdotter, 1 år. Så söööt! Hon ger alltid mig massor av ny energi. :)

(Foto på hästen: sxc.hu)

Leave a comment

Tänkvärt kärlekscitat

Vi är för dåliga på att lita på vår magkänsla tycker jag. Det är dags att vi börjar ändra på det, inte sant? Här är ett tänkvärt kärlekscitat som jag vill att du ska ha i åtanke, i såväl singel- som parlivet.


Det jag alltid frågar folk som berättar att de börjat dejta nån ny är just det här:
– Hur får han/hon dig att må???
Om svaret inte blir ”toppen, jag blir lycklig av honom/henne!” eller andra positiva saker vet jag att det är nåt som inte stämmer. . .

Detsamma om jag frågar någon som berättar att de är i ett förhållande. Om de säger att de bråkar största delen av deras tid tillsammans eller att han/hon har haft ont i magen den senaste tiden på grund av relationen, då är det dags att ta sig en funderare…

Och du ska även tänka likadant med vänner. Ger din vän dig energi – eller snor han/hon den ifrån dig konstant?

Livet är helt enkelt för kort för att umgås med folk som snor all din glädje!

:)

2 Comments

Jag blir så förbannad…

Relationen till sina barn är ju den absolut viktigaste man har. Och när de är små ligger deras liv i förälderns händer. Det som gör mig förbannad är när jag ser hur föräldrar äventyrar sina barns liv, för att de själva tycker att vissa saker är en ”gudomligt bra idé”.

Jag ser dagligen mammor och pappor som cyklar runt i Stockholms innerstad med sin små där bak i en ministol. Mitt på vägen, i rusningstrafik och mitt i en av Stockholms farligaste korsningen (bland andra Fleminggatan/St Eriksgatan-korsningen). Helt obrydda om att de kan vara sekunder från att ta livet av sina småttingar.

Min fråga till dem/er är: Hur kan ni? Hur vågar ni? Tror ni att ni är odödliga?

Jag kan tänka mig att jag får dessa svar tillbaka:

”Vi har ju alltid hjälm” – Absolut, hjälm är kanon! Men den är ingen garanti för att barnet kommer att överleva en krasch med en bil som färdas i 50 km/h.

”Jag cyklar försiktigt, för mitt barns skull!” – Det spelar ingen roll hur försiktigt du cyklar om du cyklar på en trafikerad väg, olyckor händer dagligen! Håll dig till cykelvägarna om du vill vara försiktig.

”Det går fortare att cykla än att ta bussen – hur enkelt tror du att en småbarnsförälders liv är egentligen?” – Jag har ingen aning. Säkert tufft. Jag har vänner och syskon som har småbarn. Men det hör inte hit. Om du t.o.m spar in så mycket som 30 min om dagen, är det värt det om nåt händer din 3-åring?

”Vi har inte råd att åka buss eller bil och kan inte gå till dagis” – Den enda ursäkten som eventuellt kan hålla. Men försök då snälla snälla snälla att ta så många omvägar som möjligt för att hamna på cykelvägarna och åk inte mitt i gatan!

”Jag är i alla fall miljövänlig” – Hellre miljöbov än barnamördare (okej, det där var att ta i..haha, men you get my point)

Jag vet, det finns en risk att jag låter som en gammal gnällig morsa, men jag tycker verkligen såhär. Jag är förbannad och står för det. Jag vill bara ventilera min åsikt om hur jag tycker att man ska vårda de relationer man har – och allra mest relationen till sina barn och i det räknas att värna om deras liv och inte utsätta dem för idiotsaker. För vad gör du om det är för sent en vacker dag?

Mina barn ska aldrig få färdas bakpå min cykel. Punkt. Slut.
(Foton: sxc.hu

2 Comments

5 saker som är Big no no på middagsdejten – det snackade jag sist om i Vakna med The Voice

:) Och då lät det såhär:

Imorrn dyker jag lite djupare in i folks känslor och tar upp ämnet om varför så många strävar efter att bli omtyckta – av ALLA! Och ger dig en lista på hur du faktiskt kan bli omtyckt, av vissa då förstås.

För handen på hjärtat, du vet lika väl som jag att det är omöjligt att varenda kotte du möter i ditt liv kommer att älska dig – så varför sträva efter det omöjliga och tappa dig själv på vägen?

Vi ses på Kanal 5 imorrn bitti, kl. 8.30 eller i etern på 105.9.

:)

Leave a comment

Hur ofta belönar du dig själv?

I går hann jag aldrig blogga eftersom jag och min kollega och dejtingcoachen Dennis Danielsson höll vår heldagskurs i raggning och dejting på 12h. Så därför hade jag fullt upp. Vi hade en otroligt rolig och lärorik dag alla tillsammans – och jag vill gärna lyfta upp en sak som jag märkte på kursen.

Deltagarna hade flera saker gemensamt med varandra, och en som är mindre personlig och som jag vill blogga om är den här:

Alla siktade enbart på ett högre mål och var aldrig nöjda förrän de kommit dit – till toppen!

Med andra ord blev klivet från 0 till 100 jäkligt stort, och hade de gått steg 1, 2 och 3 belönade de aldrig sig själva konstigt nog. De såg utmaningen i att nå 100, och först när de var där tänkte de ge sig själva en klapp på axeln. Riktigt elakt tänkt mot sig själv, om du frågar mig!

Men jag förstår hur de tänker, för ibland är jag likadan ironiskt nog. Jag som företagare vill helst att allt ska snurra på från dag 1, att man ska vara totalt fullbokad och dra in 50 000 redan första månaden. Och ännu hellre skulle alla framgångar ha kommit i går, inte om 1-3 år!

Men alla kloka människor förstår att det tar tid att bygga lönsamma företag. Så varför kan vi inte då förstå att oavsett om vårt slutmål på 100 är ett företag som går med toppvinst eller att lyckas ragga upp vem som helst när som helst så måste vi inse att det finns delmål på vägen – som är minst lika viktiga!

En otränad person som aldrig satt sin fot på gymmet kommer inte kunna lyfta 100 kg i bänkpress första passet. Och hade PT:n sagt att denne skulle börja försöka att lyfta 100 kg och se om denne lyckades inom 3 månader hade PT:n varit en idiot. Självklart måste man börja på 5kg för att nästa pass kanske gå upp till 6kg och sen 7kg osv. osv.

Exakt SÅ funkar det med alla mål här i livet, one step at a time! Och för varje steg du tar är det viktigt att du ger dig själv en belöning. För om du inte ser de små stegen du tar hur ska du då motivera dig till att orka gå vidare?

Något som jag blivit mycket bättre på den senaste tiden. Min belöning för varje steg jag tar är att unna mig något riktigt gott restaurangbesök eller fint i klädväg. För kom ihåg, lycka är inte att nå ett mål – lyckan är att vandra vägen mot ditt mål! :)

(Foto: sxc.hu)

Leave a comment