Empati. För att kunna känna empatisk med en annan människa till 100 procent sägs det att du måste ha delat den personens erfarenheter. Du måste med andra ord själv upplevt i princip en likvärdig situation som hen. Empati kan du känna än då, givetvis, men kanske inte i lika hög grad. Det får mig genast att tänka på det gamla härliga ordspråket om att du inte kan döma en man förrän du gått en mil i hans skor. Det är en sägen jag tänker ofta på, och av en slump såg jag en film på det temat häromdagen:
Kort och gott handlar den om en skomakare som upptäcker att han kan bli sina kunder, om han använder en särskild symaskin och därefter tar på sig deras skor.
Med hopp om att den skulle vara djup och beröra mig såväl intellektuellt som emotionellt måste jag tyvärr säga att jag blev lite besviken. Den var långtifrån lika djupsinnig som jag hade hoppats på, men jag vill tipsa om den ändå. För temat som filmen anspelar på väckte ändock lite tankar inom mig, och kanske gör den det inom dig också, vem vet?
Så fundera nu: Om du fick gå i en annan människas skor, och vara hen, för en dag – vem skulle du välja då?
Som första val skulle jag helt klart välja David. Tänk att få vara honom för en dag och dels få en djupare inblick i hans inre känslovärld samtidigt som jag får en unik förmåga att se mig själv utifrån objektivt sett. Det du, det vore nåt!
