Är du en av alla dem som ständigt kämpar. Allt du gör varje evig dag upplever du är en kamp för att nå dit du vill. Eller slutade du försöka för alldeles för längesen och nu bara inväntar ett mirakel? Oavsett vad det är du kämpar för eller vilket mirakel du drömmer om så bör du garanterat fortsätta läsa.
Ibland när jag försvinner in i mina egna tankar och klurar på olika psykologiska saker (vilket händer ofta kan jag lova!) skapar jag en liten filmsekvens eller seriestrip i minnet tillsammans med vad jag kommit fram till.
Att jag gör det automatiskt är nog en yrkesskada 🙂 men också en mycket lyckad sådan då bilder är sådant som hjärnan lättast lagrar i minnet.
Jag tänkte återberätta dessa för dig. Men jag tar en kategori i taget.
Del 1: Till dig som upplever att varje dag är en kamp
Jag ser dig stå framför en stor svart järngrind. Grinden är hög och låst. Bakom grinden finns en sagolik trädgård full av färg och längre in i trädgården finns ett stort slott som du så länge längtat efter att få komma till. På din sida är det grått, mörkt och kallt. Men där inne, dit du vill in, är allt färggrannt och så underbart som du verkligen önskar att ditt liv var.
Problemet är bara att du inte kommer in. Grinden är för hög, den är låst och du har ingen nyckel. Så du gör allt för att lyckas ta dig in.
Du försöker klättra, såga sönder järnstängerna, lirka med låset, ta hjälp av folk från gatan, manipulera vakten på andra sidan, kasta stenar, hitta genvägar, hitta hål, klämma dig in mellan stängerna, skaka sönder grinden… ja, du försöker allt! Och du har försökt länge nu. Dagar, veckor, månader, år… men grinden öppnar sig inte.
Du börjar nästa tro att det där paradiset på andra sidan inte är menat för sådana som dig. Du passar inte in där. Du hör inte hemma i den världen. Men så tänker du om, ”det gör jag visst, jag förtjänar det där lika mycket som någon annan… nu ska jag bara vila och samla kraft, jag orkar inte kämpa längre, nu får jag ta det lugnt ett tag och komma på en smartare strategi”. Så du sätter dig ner, med självförtroende fortsatt högt, på en sten utanför och andas.
Då plötsligt öppnas en dörr längre bort i grinden! En dörr du inte haft fokus på under hela din kamp…
Du ställer dig upp helt paralyserad. Du kan inte tro dina ögon. Vad hände precis? Du närmar dig dörren och kliver in i paradiset. Där möts du av den elaka vakten du tidigare försökt manipulera. Han ler åt dig denna gång och säger:
– Om du bara hade insett detta tidigare så hade jag släppt in dig, det handlar inte alltid om att kämpa, att gå på det enklaste målet och ta upp strid. Ibland måste du inse att var sak har sin tid, och allt inte kan lösas på det sätt du försöker lösa det, och vikten av att lyfta blicken från det som finns framför dig.
För dig som har gett upp – del 2 kan du läsa om senare i veckan
(Foto: freeimages.com)
