Vad är det egentligen som skapar goda relationer? Det är en fråga jag får väldigt ofta. Och svaret blir nästan alltid att kommunikationen är grunden. En social relation är sällan en bra social relation med bristande kommunikation.

Så vad är då bra kommunikation?

Ja du, det skulle jag inte kunna bara skriva en hel uppsats utan snarare en hel bok om. Men om jag kortfattat ska ge några få bra kommunikationstips skulle det bli de här:

1. Det börjar med oss själva: Så hur bra känner du dig själv?

Om du har bra förståelse för dig själv, dina tankar, känslor och hur du beter dig har du en god grund att stå på. Det gör också att du hinner fundera lite före du kommunicerar, så det som kommer ut låter likadant som det inuti ditt huvud. Många gånger agerar vi helt utan vetskap och kommunicerar på ett sätt som vi tror andra tolkar på ett sätt, eftersom det låter bra när vi formulerar oss i tanken, men egentligen kommer ut på ett helt annat sätt, och det blir missförstånd. Om du har koll på bakgrunden till det du vill säga, vad du vill få ut av det och hur du skulle önska att det togs emot är du ännu ett steg närmre bra kommunikation.

a) Hur kommunicerar du känslor?

Många kommunicerar känslor inlindade i bomull. Och med ett antagande om att motparten ska förstå, typ läsa av dig, utan att du berättar. Alldeles för många går runt i den tron att ”det borde väl han/hon fatta?”. Men hur ofta kan vi räkna med att folk fattar om vi inte är tydliga? Om du får en känsla du vill förmedla till en person, förklara känslan utifrån ditt perspektiv, i stället för att gå som katten kring het gröt.
Exempel: Din kollega avbryter dig på ett möte och du blir ledsen. Du väljer att inte ta upp det där och då utan avvaktar. I stället för att prata om händelsen och känslan du har inom dig väljer du att snäsa av din kollega, pika honom/henne eller ignorera personen resten av dagen, eller kanske till och med hela veckan? Vanligt, men inte så lyckat.

Gör såhär i stället:
Ta personen åt sidan så fort du märker att känslan finns där och säg: ”Jag blev lite ledsen när du bara avbröt mig mitt i mötet, jag undrar om du ens tänkte på det eller hur ser du på det som hände? Jag ville i alla fall bara prata om det, så kanske det slipper hända igen”.

b) Hur kommunicerar du förväntningar och behov?

Säkert ganska sällan? Dolda förväntningar och outtalade behov är som vilka virus som helst som snabbt kan smitta ner en relation så den blir infekterad. Om du antar, tar för givet, eller bara har en förhoppning om att den andra ska förstå, säga, göra eller vad du än nu förväntar dig – utan att tala om det – kommer det med sannolikhet gå åt pipsvängen.

Exempel:
Du mår piss och vill bara ha medhåll och pepp från din vän. Berättar du inte det INNAN du börjar dra storyn kommer vännen att agera instinktivt och göra det som den alltid gör, vilket kanske är att också bli bitter över det som sker eller i stället försöka komma med ett gott råd. Samtalet kanske mynnar ut i katastrof.

Gör såhär i stället:
Säg: ”Vet du, jag ska berätta en sak som är jobbig som hänt i dag och det enda jag behöver just nu är att du lyssnar, hmmar och peppar mig positivt, ingenting annat, är det okej?

c) Vilket tonläge har du?

Har du någon gång funderat på hur det låter det som du säger? Om inte, dags att göra det. Fråga några vänner hur de skulle beskriva dig i olika lägen, när du pratar om funderingar, är uppspelt, ledsen, arg, trött eller stressad. Självinsikt är ju a och o. Jag vet att när jag är stressad pratar jag fortare, får ett hårdare tonläge och ägnar inte den jag pratar lika mycket uppmärksamhet. Det är bra att veta, så jag får en chans att förklara mig.

d) Säger dina ord samma sak som ditt ansikte/kroppsspråk?

Som du kommer märka i punkt nr 2 här nedan så är vi ofta väldigt tvetydiga när det kommer till olika delar av kommunikation. Munnen säger en sak men ögonen visar en annan. Ögonbrynen rynkas medan vi säger något glatt. Någonting är fuffens, och ofta leder det till misskommunikation. Ställ dig framför en spegel och se hur du ser ut från betraktarens ögon i olika lägen. Supereffektivt! Jag har lärt mig att när jag tänker ser jag rätt sur ut, så om jag funderar under ett möte kanske jag skickar ut helt fel budskap. Bara jag vet om det kan jag tänka på det och förklara mig, eller förändra, om det nu är nödvändigt och något jag vill.

2. It takes two to tango: Hur väl kan du läsa andra?

Att kommunicera bra handlar också om att förstå när den andra trampar i klaveret som i exemplen ovan. När person B lindar in sina känslor, blir frustrerad för att du säger något den inte förväntat sig eller bara har en konstig kommunikationsstrategi gäller det att försöka bryta den onda cirkeln.

Exempel:
Din partner suckar lite extra högt när du föreslår att ni ska göra det där ni pratat länge om, som aldrig blir av. Ett ”okej då!” kryper fram men sucken och kroppsspråket säger något helt annat. Du blir förvirrad, för vem blir inte det av sådan dold kommunikation? Men sen då? Vad gör du åt saken? För de flesta stannar det där, de blir förvirrade, irriterade, tar illa upp och frågar inte rakt ut vad grejen är. Eller så är det exakt det de gör, går i strid, och startar konflikt. Inget av de tillvägagångssätten är särskilt bra.

Gör såhär i stället:
Säg: ”Nu blir jag lite förvirrad, du säger ’okej’ men du suckade precis innan och ditt kroppsspråk säger att något inte alls är helt okej, vad beror det på? Jag skulle bli väldigt glad om du kunde dela med dig av hur du känner?”

(Bilderna är redigerade: freeimages.com)