Jag brukar ju alltid lägga märke till massa söta kärleks-grejer och sånt annat sött – och sen förmedla det till dig här. Men i dag sprang jag på något väldigt osött, rent ut sagt fult, som misslyckats med det kärleksfulla totalt. Nämligen dessa hemska statyer:
Tanken är god! Två gubbar, med plutmun, som äntligen möts och är på väg att omfamna och pussa varandra. Men något gick fasiken snett på vägen:
* Varför göra dem som två gigantiska astråkiga grå stenbumlingar? Det är min första fråga.
* Och sen… Deras genitalier så att säga var väl utformade i sten ut i minsta detalj. Snyggt? knappast!
De saknade allt vad charm heter och för mig är det här knappast kärleksfull konst. Jag tror en liten unge på dagis hade gjort ett vackrare kärlekspar om jag ska vara ärlig.
Jag vill se vår stad fylld med vacker och underbar konst inom ämnet kärlek. Sådan konst som ger en ett pirr i magen och får tankarna att skena iväg på annat håll på sekunden. DET du, det är bra kärleksfull konst. Men kärlek hård som sten, i groteskt format? Näää, inget för mig.
Så ser du nån kärleksfull fin konst nånstans – ta en bild och mejla mig! Så vi kan sprida den vackra symboliska kärleken vidare här på bloggen 
(Skräckexempel som det ovan är så klart också välkommet!)
idatejoo (a) gmail.com
Trevlig lördag! 
Pingback: Kärlek hård som sten « I Date Joo – Do's and don'ts inom dejting och relationer
Jag tycker de är hur söta som helst!
Visar att alla är värda kärlek
/J
Åååh men självklart är alla värda kärlek – det var så klart inte så jag menade
Men jag tycker bara att ur konstens synvinkel så var de inte något jag föll för!