Satt på stranden i Visby i går och fick årets story berättad för mig av en nära vän vi mött upp för dagen. Jag trodde inte att det var sant – men det var det!
Såhär gick snacket:
Hon: – Min bästa vän berättade en sjuk grej härom veckan. En sak som hennes barndomskompis varit med om nyligen. Och jag vet att det inte låter som en sann story, men det sjukaste är att det är det! Det är hennes absolut närmsta vän som råkat ut för detta, och det låter helt absurt.
Jag: – Hahaha…what!? Spännande. Okej, men berätta då!
Hon: – Tjejen har nyligen träffat en kille som hon har dejtat några gånger och de båda verkade trivas bra.
Jag: – Okej, so far so good…
Hon: – Mmm. Men så en dag var de på dejt på Djurgården och gick och promenerade. Så låg det en burk eller nåt han fick för sig att han skulle sparka på. Så han tog sats….
Jag: – Och..??
Hon: – …och när han tar fart mot burken så lägger han av årets brakprutt som hörs långa vägar. Men i stället för att ursäkta sig så sparkar han på burken och fortsätter att springa.
Jag: – Springa? Varför det?
Hon: – Ja, han springer… och springer och springer. Han springer tills hon inte ser honom mer. Och lämnar alltså henne kvar vid burken!!!
Jag: – Haha, va? Men kom han tillbaka sen då?
Hon: – Neeeej! Det var det han aldrig gjorde. Hur sjukt låter inte det? Men det sjukaste var att han aldrig mer ringde henne sen!!
Jag: – Va?! Nej, men det där låter inte som en sann story!
Hon: – Jooo, den är ju det! Det är det som är så galet!
(Det är givetvis inte killen på bilden som storyn handlar om)
Jag: – Snacka om en sketen diss hon fick. Haha…
Hon: – Ja, killen måste ju ha haft någon typ av pruttfobi som gjorde att han typ hellre sprang därifrån och sen gick under jorden. Allt för att slippa erkänna prutten. Men big deal liksom, det är väl bara att skratta lite och säga ”hoppsan!”.
Jag: – Mmm man kan ju tycka det. Tyvärr resonerar ju inte alla så. Det hade ju vart värre om han hade bajsat på sig. Hade jag gjort det och typ haft vita byxor på mig, som nu var helt bruna.. ja då hade jag nog också kutat därifrån och aldrig mer kommit tillbaka…
Hon: – Hahaha.. du är så störd! Fast i och för sig, jag hade nog också sprungit iväg i så fall, haha…
(Foton: pixgallery.com)