Min vän G bjöd på den bästa storyn om hur hon blev kär i sin nya pojkvän. Och jag kan så klart inte låta bli att skvallra om den till er – med hennes tillåtelse så klart!
Hon:
Singeltjej.
Snygg.
Ständigt ute.
Alltid looking for Mr Right.
Men även…
Trött på ensamma livet.
Nyfiken på kärleken.
Och tyvärr rätt kräsen.
För några månader sedan var hon ute, as usual. En kille börjar flirta med henne över baren, hon bryr sig inte. När hon är på väg därifrån stoppar han henne och frågar om hennes nummer.
Han hör sedan av sig under veckan till och från på SMS och föreslår att de ska ses flera gånger.
Hon ljuger ihop massa undanflykter och känner sig inte alls sugen på att träffa honom.
– Han var snygg men jag kände verkligen inte att det var något mer, så därför ville jag inte gå på dejt med honom, säger hon.
När han bjudit ut henne för hundrade gången tvingar hon sig slutligen till att tacka ja, för att i princip bli av med honom.
– Jag ville absolut inte ta en middag eller göra något långvarigt så jag sa ”okej, vi kan ta en snabb kaffe”. Jag gick dit med världens sämsta inställning och tänkte ”max 30 min, det är allt han får”.
Så vad händer?
Jo, dejten varar heeela kvällen. De pratar i flera timmar – om allt – och klickar helt sjukt bra.
G glider därifrån på små rosa moln… och det dröjer inte länge förrän de är ihop!
– Hade jag aldrig gett honom en chans hade jag säkert fortfarande vart singel. Så det var nära att jag gick miste om det jag fann i oss. Varför jag var så neggo innan till en dejt vet jag inte, det kändes bara inte rätt. Men första intrycket är tydligen inte allt, han var ju helt underbar!
Jag brukar också gå på första känslan. Men G har bevisat att den inte alltid stämmer.
Så nästa gång du träffar någon som vill bjuda ut dig och du är väääldigt tveksam – ge det en chans och tacka ja! Du vet aldrig vem han är bakom sin fasad, kanske din drömprins? :-)