Ja, det är sant, påståendet ovan. Jag blir inte kär av sådan sporadisk dejting. Vem blir det egentligen? Jag har aldrig förstått mig på varför man ska ses så sällan? Gillar man varandra så vill man väl ses ofta – inte sant?
Men alla verkar inte tycka likadant har jag märkt. Och då syftar jag särskilt på killar. En del är väldigt avvaktande på dejtingfronten – fast de poängterar om och om igen att de verkligen vill ses.
De vill ”ta det långsamt” och ”känna sig för först”.
Bullshit!
1 gång i veckan…
… Räcker det för att lära känna någon på djupet?
….Räcker det för att behålla gnistan?
… Räcker det för få mitt hjärta att börja dunka snabbare?
NEJ. Det gör det inte.
Om jag träffar någon, går på en första dejt, och verkligen gillar honom. Ja… då vill jag ses snart igen, inom några dagar. Inte 1-2 veckor senare.
Och jag måste avslöja att: Så funkar de flesta killar också!
Ja jag generaliserar, absolut, det finns många lyckliga par som blivit ihop genom att dejta 1 gång/v i flera månader. Och det kan vara viktigt att inte ses för ofta i början så att attraktionen inte förblindar en.
Men… det är inte lika vanligt som att man fastnar för någon instant, with passion!
Jag frågade en killkompis A som dejtar en ny tjej:
– Den här tjejen du träffar, hur ofta ses ni?
– Inte så ofta, 3 ggr/månad kanske.
– Varför så sällan?
– Jag vet inte, jag är inte sugen på att ses oftare.
– Varför inte?
– Bra fråga…hmm.. hon kanske inte är rätt tjej helt enkelt, men trevlig och ett bra tidsfördriv.
Precis. Tidsfördriv. För jag vet att han om någon, min vän A, kan falla handlöst för en tjej och gärna vill träffa henne var och varannan dag, när det är rätt.
Så kontentan: Jag blir inte kär av att dejta 1 gång/v. Och det blir nog inte han heller. Så antingen kör vi – eller så glömmer vi det här.
Är du med mig? 
(Foto: Damon Duncan och Fernando Meyers)